Jag har fått skäll. Skäll för att jag har en blogg som senast uppdaterades i juni, samt skäll för att detta senaste inlägg behandlade fenomenet kaffekokning på badhus. Men okej, jag tar åt mig av kritiken och bloggar.
Med tanke på att jag idag deltagit i mitt allra första riksdagsval, kan till och med jag tycka att det är på sin plats att bidra med ytterligare ett par politiska rader.
Jag sitter givetvis och kollar på valvakan. Kanske börjar jag bli gammal, för jag är jättenervös över hur det hela kommer att se ut i slutändan. Samtidigt blir jag stup i kvarten full i skratt. Mer full i skratt efter varje partiledare som fått säga några väl valda ord. Alla väljer så fina och retoriska ord, och alla yttrar diverse åsikter om Sverigedemokraternas politik. Tänk om de hade mött dem lite tidigare.
Vi har för tusan yttrandefrihet i Sverige. Det innebär att alla åsikter ska få komma till tals, oavsett om man håller med eller inte. Jag håller verkligen inte med om Sverigedemokraternas åsikter och vallöften. Men, jag tycker att de ska komma till tals i samma utsträckning som övriga, jag tycker att de ska granskas av media på samma sätt som övriga och jag tycker att de ska få chans att debattera mot övriga. Hade de fått chans att debattera, hade de kunnat bli överkörda. Hade de blivit granskade av media, hade vi sett att deras politik inte håller. Istället har de haft chans att styra sin egen agenda och endast diskutera de frågor som de själva önskar. Hade de blivit behandlade som ett parti, är jag tveksam till att de hade fått lika hög procent som de nu verkar få.
Nu ska Mona hålla sitt tal. Hon pratar så satans släpigt att man skulle kunna tro att hon försöker förklara sin politik för ett gäng 7-åringar. Kan känna att det är ett perfekt tillfälle för en borsta-tänderna-paus. Hej.
Med tanke på att jag idag deltagit i mitt allra första riksdagsval, kan till och med jag tycka att det är på sin plats att bidra med ytterligare ett par politiska rader.
Jag sitter givetvis och kollar på valvakan. Kanske börjar jag bli gammal, för jag är jättenervös över hur det hela kommer att se ut i slutändan. Samtidigt blir jag stup i kvarten full i skratt. Mer full i skratt efter varje partiledare som fått säga några väl valda ord. Alla väljer så fina och retoriska ord, och alla yttrar diverse åsikter om Sverigedemokraternas politik. Tänk om de hade mött dem lite tidigare.
Vi har för tusan yttrandefrihet i Sverige. Det innebär att alla åsikter ska få komma till tals, oavsett om man håller med eller inte. Jag håller verkligen inte med om Sverigedemokraternas åsikter och vallöften. Men, jag tycker att de ska komma till tals i samma utsträckning som övriga, jag tycker att de ska granskas av media på samma sätt som övriga och jag tycker att de ska få chans att debattera mot övriga. Hade de fått chans att debattera, hade de kunnat bli överkörda. Hade de blivit granskade av media, hade vi sett att deras politik inte håller. Istället har de haft chans att styra sin egen agenda och endast diskutera de frågor som de själva önskar. Hade de blivit behandlade som ett parti, är jag tveksam till att de hade fått lika hög procent som de nu verkar få.
Nu ska Mona hålla sitt tal. Hon pratar så satans släpigt att man skulle kunna tro att hon försöker förklara sin politik för ett gäng 7-åringar. Kan känna att det är ett perfekt tillfälle för en borsta-tänderna-paus. Hej.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar