22 mars 2010

Snurrigt, vingligt och lördag

Det finns dagar då livet spelar mig ett spratt. Allt känns konstigt, snurrigt och fel. Livet lever sitt egna liv. Tåget spårar ur. Huvudet är på vift, och ganska okontaktbart. Man får kicka igång autopiloten för att komma levande genom dagen. För dagar som dessa är man så långt borta från verkligheten, att man nästan kan glömma bort var man hör hemma, och inte hitta dit. Ja, det var som ni hör en ofantligt trevlig måndag. Jättetrevlig. Verkligen.

När huvudet håller på att stämpla ut -som idag- så finns det en sak som verkligen får mig tillbaka på spåret. Jag blir inte lika vinglig. Jag får en tid för bara mig. Jag tävlar mot mig själv. Jag vinner över mig själv. Jag gillar att vinna. Att komma tvåa räknas inte. Jag vill vinna. Musiken på högsta volym. Bra musik. Oftast. Det är bara jag. Jag och spinningcykeln.

Ett spinningpass är fantastiskt. Det uppskattas inte av alla. Men det uppskattas av mig. Ett spinningpass påminner lite om en kväll på krogen. Man kör låt efter låt, för att komma fram till den sista och bästa. På cykeln, blir den sista bäst för att man kör slut på sig. Man orkar inte en sekund till. Kraften är slut. Det är fantastiskt. På krogen blir sista låten bäst för att man i bästa fall får drömma sig tillbaka till mellanstadiet, och dansa en smörig tryckare, tätt med någon man tycker om. Kanske någon man tycker om på riktigt. Någon man vill krama hela resten av oändligheten.

Sista låten var fantastisk idag också. Det kändes nästan som lördag.

Savage Garden – I Knew I Loved You

Inga kommentarer: