För ett antal dagar sedan läste jag en krönika i Svenska dagbladet. Krönikören gick där i attack mot att ett skrämmande stort antal ungdomar frivilligt tar plats i soffan då tv-rutan visar utbud som exempelvis På spåret. Hon visade med andra ord en enorm rädsla för att vi i den yngre generationen skall bli så intresserade av denna så kallade "gubbkultur" att vi kollar på program som tidigare inte var något populärt. Detta synsätt tycker skulle jag kalla en aning bakåtsträvande. Jag kan inte se felet i att ungdomar skulle vilja kolla på programmen i fråga. Det är ju inte bara vi människor som utvecklas. Jag skulle tro att till och med gamla hederliga På spåret har gått en bit framåt i utvecklingen och kanske nu söker flera målgrupper. SVT har kanske helt enkelt lyckats, de har kanske skapat ett program som går hem hos flera? Nej, om jag tolkade krönikören i fråga rätt så har det dragit en epidemi över oss som gör att vi vill ta del av detta. Hon sitter nog bara och väntar på botemedlet som skall göra oss normala igen. Normala i den bemärkelse att vi inte vill ta del av denna fasansfulla kultur. Och, skulle vi sedan trots allt ta del av det, bör vi helt klart hålla dessa medievanor ytterst sekretessbelagda och förvara det skyddat från allmänheten.
Kanske är jag -som både public service-anhängare och svikande ungdom som ibland ser "gubbkulturen" som roande- fel person att opartiskt göra min stämma hörd i denna fråga. Jag tycker det är urbra om svenska folket faktiskt börjar uppskatta public service. Jag tycker det är tråkigt att varje individ kan tänka sig att betala månadsavgift för de kommersiella kanalerna, men som mer än gärna smiter från att betala tv-licensen. Att jag sen tycker att tv-licensen borde läggas in i skatten istället för att vara en separat avgift är i sin tur en annan femma. Det är också i sin tur ganska ironiskt att man hör en enorm siffra påstå att de aldrig tar del av public service och att de därför tycker det är orättvist att de måste betala för det. Men jag undrar då, om ingen kollar på dessa kanaler, hur kan då topp 10-listan över de program som får högst tittarsiffror alla vara program som sänds av SVT om ingen kollar på dessa kanaler?
Kanske är jag -som både public service-anhängare och svikande ungdom som ibland ser "gubbkulturen" som roande- fel person att opartiskt göra min stämma hörd i denna fråga. Jag tycker det är urbra om svenska folket faktiskt börjar uppskatta public service. Jag tycker det är tråkigt att varje individ kan tänka sig att betala månadsavgift för de kommersiella kanalerna, men som mer än gärna smiter från att betala tv-licensen. Att jag sen tycker att tv-licensen borde läggas in i skatten istället för att vara en separat avgift är i sin tur en annan femma. Det är också i sin tur ganska ironiskt att man hör en enorm siffra påstå att de aldrig tar del av public service och att de därför tycker det är orättvist att de måste betala för det. Men jag undrar då, om ingen kollar på dessa kanaler, hur kan då topp 10-listan över de program som får högst tittarsiffror alla vara program som sänds av SVT om ingen kollar på dessa kanaler?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar