31 augusti 2009

Ensam och inlåst

Det blev en händelserik morgon. Utan tvekan. Jag hade som vanligt ett tajt schema, vilket innebär inte allt för många minuters marginal. Det var bara en sak kvar att göra innan tiden var ute: Att hämta cykeln. Allt gick enligt planerna. Ja, tills det att dörren till hissen inte gick att öppna. Så där satt jag. Ensam och inlåst. I hissen! Hallå eller!

Det fanns inte mycket att göra. Bara att stanna kvar i hissen -ja, jag hade ju visserligen inget annat val- och trycka på knappen för nödsignal. Det tjöt som fan, det gjorde det. Synd bara att ingen annan än jag verkade höra den satans signalen. Jag var fortfarande ensam och inlåst. Och mobilen funkar ju som bekant inte heller när den är ensam och inlåst i just hissar... Taskigt läge.

Men, efter ett tag såg jag ett mycket välbekant ansikte kika fram i i den lilla rutan på hissdörren. Olle! Olle kom till min undsättning! Då blev jag glad. Jätteglad!

Min kära vän Olle ryckte lite i hissdörren, och begav sig sedan för att hämta förstärkning. Då, precis utan vidare, bestämde sig hissen för att leva sitt egna liv och åka iväg. En våning upp åkte vi. Där gick det sen att öppna dörren. Jag var fri! Fri som fågeln!

Vad har vi lärt oss idag mån tro? Jo, Olle är en duktig hjälte.
Dagens tips blir alltså: Om ni skulle få för er att åka i en hiss som bestämmer sig för att låsa sig själv. Se till att ha Olle i närheten! Han vet minsann hur en hissdörr ska dras! ;)

Ha en trevlig afton mina vänner.

1 kommentar:

Olle sa...

Well, sometimes a man has got to do what a man has got to do :)