21 maj 2009

I'm a star!

Man står där i strålkastarljuset. Känner doften av framgång. Adrenalinet flödar och man är på topp. På toppen man aldrig tidigare nått. Gitarren gnisslar mästerligt. Varje sträng och varje band är under min kontroll. I'm a newborn star! A rockstar!

Bara några klassiker till innan man får skriva autografer åt alla håll. Skivkontraktet är nära. Jag kommer snart att vara en legend. Jag kommer stå där mitt bland dem. Jimi Hendrix till vänster och Kurt Cobain till höger. Just wait and see!

Och där vaknade jag. Drömmen gick upp i rök. Min scen förvandlas till en studentlya på 24 kvadrat. Strålkastarljuset bleknar till en lampa från IKEA. Antagligen 60 watt. Mina fans försvann. Kvar står Josse. Martina. Jonas. Mattias. En härlig skara för visso. Men inga fans inte. Eller? I mina händer finns inte heller längre Stratan, min vita Fender Stratocaster. Jag känner något plastigt. Nog är det en gitarr alltid. Dock lekande lik en spelkontroll till guitar hero. And guitar hero it is!

Men, vi hade ju i alla fall tur med vädret.

Och Top gun anthem skulle jag ju också kalla trevlig. Jag menar, en minnesbild av en ung Tom Cruise är alltid välkommen på näthinnan. Och kladdkakan äro icke att förglömma. Blev visst en trevlig kväll trots allt. Ja vad kan man säga. Ibland har man tur.

Over and out.

Plötsligt händer det.

Inga kommentarer: