19 oktober 2009

Blogginlägg A: NYHETSVÄRDERING

Vad karaktäriserar en bra nyhet, och vad är det som gör att vi väljer att ta del av den? Det är frågan varje skribent frågar sig när det är dags att bygga kakan av ingredienserna. Med andra ord bygga en artikel av stoffet.

Det finns en mängd forskare som grävt djupare inom ämnet nyhetsvärdering. Bokhyllan skulle kunna bli fylld av endast dessa verk. De är dock alla i princip överens om samma grundstenar om vad som gör en nyhet bra och läsvärd.
Självklart skall det vara något nytt och aktuellt. Det som händer just nu är självklart mer attraktivt att ta del av, jämfört med 1700-talets historieböcker.
En bra nyhet ska också vara till nytta för läsaren, eller vara underhållande. Ja, varför skulle man annars vilja läsa den?
Nyheten ska också vara oss nära, både geografiskt och personligt. Naturligtvis blir jag mer nyfiken om nyheten ägt rum i min hemstad, jämfört med på andra sidan jordklotet. Det samma gäller det som man kan göra egen personlig anknytning. Människan håller alltid sig själv närmast, oavsett sammanhang. Vad det än handlar om, blir det mer intressant om nyheten drabbar just dig.

En nyhet, som ploppade upp för första gången den 10 september (på min födelsedag för övrigt), var nyheten om de giftiga jeansen. Det är en nyhet som fortfarande inte har svalnat. Jag hörde ett inslag om det på radion senast i förrgår. Det är ett underbart exempel på mitt sistnämnda exempel för vad som gör en nyhet intressant. När man får nyheten om att ens jeans kan framkalla klåda, allergier eller i värsta fall brännskador blir vi alla intresserade. Jag menar, vem har inte minst ett par jeans liggande hemma i garderoben? Eftersom att vi alla är ägare av ett par jeans, berör det oss personligen exakt där vi befinner oss just nu. Det blir alltså nära både geografiskt och personligt, plus att vi inte visste om det sedan tidigare. Perfekt - en bra nyhet! Att 60 människor har dödats i Pakistan samma dag, blir plötsligt inte lika läsvärt som historien om jeansen. Hur hemskt är inte det kan man fråga sig? Som jag sa, människan håller alltid sig själv närmast. Vi i Sverige befinner oss ganska långt ifrån Pakistan, samt att vi med största sannolikhet inte känner något av de 60 dödsoffren. Hur hemskt det än låter, kommer därför majoriteten av oss att läsa nyheten om jeansen framför historien om döda i Pakistan. Varför? Jo, för att det drabbar just dig.

En annan fråga som många av oss frågar sig just nu är: Vem kommer att bli ny förbundskapten för det svenska herrlandslaget i fotboll? Det är nu klart att Lars Lagerbäck avgår, efter sina elva år på tronen. Det spekuleras fram och tillbaka om vem som kan bli ersättaren. Det hetaste tipset just nu är kanske Sven-Göran "Svennis" Eriksson. Vem det nu blir, återstår att se. Men en sak är säker, jag är inte ensam om att följa händelseförloppet. Först och främst, det berör oss svenskar för det ligger oss nära geografiskt. Det är också över lag många svenskar som är fotbollsintresserade, och det berör oss då personligt. I alla fall då det handlar om landskamper. Det är helt klart en nyhet som intresserar oss, eftersom att fotboll ligger oss varmt om hjärtat. Efter matchen mot Danmark på nationaldagen i år, har jag flertalet gånger sagt att det ultimata är att alltid sända fotboll på denna dag. Tror aldrig vi haft så många patriotiska svenskar innanför rikets gränser på nationaldagen, trots att vi till Dannebrogens glädje tyvärr förlorade matchen. Oavsett, vem som blir ny förbundskapten är just nu en het nyhet.

Sist men inte minst. Svininfluensan. Tror ingen kan ha undgått att få information om detta nya virus. Att det berör oss mer om det är geografiskt nära märker man nu extra tydligt. I lördags skrev NWT att man nu har bekräftat fall av svininfluensan här i Karlstad. Plötsligt låter folk mer oroliga än tidigare, och det diskuteras om hur vida man ska vaccinera sig eller ej. Varför detta plötsligt ökade intresse? Jo, för att nu har vi fått smaka på ett fall i vår närhet. Det blir då mer aktuellt, en mer intressant nyhet. Jag själv, som sitter här med min förkylning och skriver, funderar över samma sak. Ska jag vaccinera mig? Jag har hört att man inte kan bli smittad av svininfluensan om man redan har ett virus i kroppen. Jag med min förkylning sitter alltså för tillfället säker. Jag är därför just nu, för första gången ganska tacksam för min snoriga näsa. Jag lutar mig därför tillbaka och följer den nu -för oss Karlstadbor- ännu hetare nyheten och bestämmer mig angående vaccinationen en annan dag.

12 oktober 2009

Ja, det blev en trevlig helg!

Har nyss spatserat in i lägenheten i Karlstad igen efter en helg hemma i Trollywood. Ja, Trollhättan för er som inte förstod. Det har varit en riktig toppenhelg, trots att blå-gult tydligen glömt bort hur man ser till att vinna över Danmark i fotboll...

En ung herre gjorde igår en topplista över min helg. Kanske inte stämmer till fullo, men jag tyckte att den var trevlig. Så jag använder den ändå:

1. Tacobuffén på Överby
Ja, du har läst rätt. Nu har även jag smakat denna legendariska buffé. På Överby köpcentrum i Trollhättan. Efter att ha hört hyllningstal efter hyllningstal om denna buffé, kände jag att det var dags att provsmaka. Självklart var förväntningarna mycket höga. Tro det eller ej, jag får nog erkänna att buffén höll hög standard, då den innehöll allt man kan tänkas vilja ha på tallriken när man käkar tacos. Jag kommer inte inleda egna hyllningstal till tacobufféns ära, men, jag kommer garanterat äta den igen.

2. Queenkonsert
Det var fantastiskt! Champions of Rock gjorde ett stopp i Vänersborg för att förgylla får söndagskväll. Fantastiskt! Peter Johansson gör så sjukt bra versioner att musiken, att han i vissa fall nästan gör det bättre än självaste Freddie Mercury om du frågar mig. Spelningen var så trevlig att jag nästan överväger att köpa en ny biljett för att få uppleva det hela en gång till. Det kan jag ju dock nästan göra, eftersom att jag självklart köpte CD-skivan.

3. När tåget stannade i Åmål.
Ja, det kan man ju fråga sig varför det var så trevligt. Jag har nämligen suttit många gånger det senaste och funderat över hur det är i Åmål. Så jag blev helt enkelt himla sugen på att hoppa av tåget och kila ner på torget för att hitta en loktare och göra honom sällskap på den lilla bänken för att kika på folk. Till slut tog jag naturligtvis mitt förnuft till fånga och stannade kvar på tåget. Jag menar, jag var ju tvungen att åka ända till Trollhättan för att få smaka på tacobuffén liksom.

Nu idag, när jag satt på tåget i motsatt riktning, tillbaka till Karlstad. Då var jag inte lika road när tåget stannade i Åmål. Då fick jag nämligen nytt sällskap på tåget. En extremt jobbig människa som satte sig bredvid mig och berättade om sina alkoholproblem hela vägen till Karlstad. Roligare föreläsningar har jag fått i mina dagar. Som om inte det vore nog, satte det sig dessutom en gubbe mitt emot med musik i öronen och sjöng med. Ja, han sjöng. Högt som satan! Och fult och bedrövligt dessutom. Den resan som var från Åmål till Karlstad kan ha varit den mest fasansfulla tågresa jag någonsin upplevt. Och jag hoppas att jag slipper uppleva någon värre...

Vad har vi lärt oss av detta? Akta dig för tåg, puckon gillar att hålla till där!

God afton.

04 oktober 2009

Ack Värmeland du sköna...

...du härliga land.
Du krona för Svea rikes länder!

Nu har jag bott här, i Värmelandet det sköna i snart 1 år och 2 månader. Min kära mor har bönat och bett ända sen dess att jag ska få bort mitt "hemska" trollhättemål och lägga på ett litet trevligt stänk av värmländska. Hon tycker av någon okänd anledning nämligen att värmländska är härligt och trevligt. Jag har ända sedan dess föraktat hennes önskan och pratat som jag alltid har gjort. Ända tills igår. Det var då det hände. Jag sa använde av egen fri vilja, helt självmant, utan att tänka mig för ordet dret. Ja, du hörde rätt. Dret!! Min mor hade varit stolt. Det hade gjort hennes dag. (bör kanske dock noteras att hon inte hade varit stolt för att jag valde just dret. Utan snarare för att det flög ett värmländskt ord ur min mun)

Jag har dock på sista tiden hamnat i en miljö som innefattar stora mängder värmländska. Tror bestämt det har spelat in i gårdagens ordmissbruk. Jag får dock hålla med min mor, och hålla med om att det kan vara trevligt. Och roligt. Ofantligt roligt! Jag har varit nära att gå en död till mötes, via ihjälskrattning ett antal gånger vill jag lova.

Vad jag har lärt mig är dock att man skulle behöva göra små ordlistor för olika dialekter. Ja, jag skulle behöva en över värmländskan. Mina vänner har hittills fått leka läromästare i ämnet. Jag känner att mitt ordförråd redan är betydligt rikare. Jag har lärt mig ord som döven och skvaling. Och man skola icke förglömma ordet loktarvänna. Kan vara en personlig favorit. Men visst är det logiskt. Istället för att säga att man ska "gå en liten runda och kika likt en nyfiken loktare", (ja, en loktare är visst i sin tur en nyfiken "göbbe" som sitter och hänger på stan och kikar på folk), varför inte bara sammanfatta det till loktarvänna. I like it. Länge leve värmländskan.

Ännu ett igenkännande drag är visst att man ska avsluta alla ord med bokstaven e. Jag menar, varför säga sleva när man kan säga sleve? Och varför säga spela när man kan säga spele? Även för ord avslutandes med bokstaven e, har jag en personlig favorit:
Rikssvenska: Dem gamla. - Värmländska: Di gamle.
Ofantligt roligt om du frågar mig.

Finns även ännu ett utmärkande drag, som jag börjar tro sitter genetiskt i varje värmlänning. (eller ja, i alla fall i dem från Åmål) Jag pratar ju självklart om denna stora kärlek som de alla hyser till taco-buffén på Överby. Det senaste så har varje värmlänning jag stött på hyllat den satans buffén. Själv får jag banner för att jag som trollehättebo aldrig har ätit den. Man får nog helt enkelt dra sig dit.

Ja, vad kan man säga. Värmland kanske är ganska trevligt trots allt.